|
PUTSAD
MURSTOCK
Ett
bra exempel på att spara pengar samt öka
värmekomforten i huset är att "ta fram" så
mycket som möjligt av murstocken, från bottenvåningen
till övervåningen. Det spelar ingen roll om huset
värms med ved, olja, pellets e d. Värmeutstrålningen
från skorstenen in i huset blir lönsam ändå,
eftersom teglet fungerar som en mycket bra ackumulator. Faktum
är, att om man tar tillvara den värme teglet i
skorstenen lagrar, så har man en ackumulator som motsvarar
minst en kakelugn. Klicka här för att läsa mer
Tips
33.
Klicka
på bilderna för större bild!
Teglet
i murstocken på bilden är murad med lerbruk, ett bruk
som ofta användes förr (1800-talet och äldre).
Idag används lerbruk mestadels i kakelugnar. Om murstocken
är murad med lerbruk är lätt att konstatera.
Skrapa lite i en fog och blöt smulorna i handen med lite
vatten, om det "smetar ut sig och blir fett" så
är det lerbruk. Lerbruk är egentligen ett fantastiskt
bra bruk, lätt att reparera med och det tål
värmeväxlingar mycket bra utan att spricka. Vill man
ändra något i skorstenen är det bara att sticka
in en liten mejsel mellan stenarna och plocka loss dem för
hand. Därefter kan man använda tegelstenarna igen.
Alltså ett mycket bra "återbruk". De var
inte dumma förr! Dessutom var det billigt. Det var bara att
gå ut på åkern, gräva ett hål där
det fanns lera och sedan blanda med sand och vatten, 1 del lera
och 2 delar sand. Idag kan man, i byggbutiker, köpa torrlera
i pulverform.
|
|
Murstocken
är putsad med ett "mjukt bruk" som motsvarar
lerbruket teglet är murat med. Det är mycket viktigt
att putsen inte är hårdare än vad lerbruket är,
annars spricker putsen. Till putsningen användes putsbruk
bestående av 1 del murbruk och 12 delar sand (1:12). Det
går att använda mer sand (1:14), men då vill
putsen lättare ramla ner under arbetet. Efter fem år
finns endast mycket få och små sprickor i putsen, och
det endast där den varma rökkanalen går. All puts
spricker förr eller senare, men med en "mjuk" puts
håller det mycket längre, samt det blir mindre
reparationer. Har du en senare skorsten som är murad med
murbruk (ofta C-bruk bestående av murbruk/sand 1:7), putsar
du den med samma volymdelar, alltså 1:7. Äldre murade
skorstenar, som inte hade lerbruk, murades ofta med ett E-bruk,
pröva då med 1:9. Allt bruk går idag att köpa
färdigblandat, ex. puts och murbruk C och kalkbruk E.
Summering: det är ingen nackdel att använda mycket sand
vid putsning, tvärtom, putsen följer bättre
murstockens rörelser. Nackdelen är att putsen lättare
ramlar av vid putsningen, om den bearbetas för mycket på
väggen.
|
För
att få ett äldre utseende och en putsyta med mer liv
i, så har följande metod använts: bruket är
pålagt och utjämnat med mursleven enbart, så att
putsen följer murstockens form. Då får putsen en
lite vågig/ojämn yta som påminner om en
klinkeryta och som gör murstocken mer "levande" i
lamp och solljus. Det skall jämföras med en slätputsad
rak yta som ofta upplevs som tråkig. Håll bruket
fuktigt under tiden som putsen bränner, gärna 5-7
dagar. Du kan med fördel använda en blomflaska att
spraya ytan med. När putsen bränt färdigt
skrapspacklas ytan med vanligt sandspackel och en gummispackel.
Gummispackeln följer den vågiga ytan och fyller därmed
igen endast de repor och ojämnheter som misspryder ytan.
Därefter är ytan målad tre gånger med
roller. Första och andra strykningen gjordes med helmatt vit
färg (takfärg). Till tredje och sista strykningen
användes en halvblank vit färg. Matt vit takfärg
är billigare än halvblank väggfärg. Förutom
att man sparar pengar på färgen är den stora
fördelen att man kan hålla upp en längre tid
mellan grundstrykningen och sista strykningen, eftersom färglager
två och tre alltid fäster på en matt yta.
Används exempelvis en blank färg till första
strykningen och man sedan av någon anledning inte kan måla
igen nästa dag, riskerar man att den blanka ytan blir för
hård och då måste ytan slipas matt innan nästa
strykning.
De flesta "rappar" eller "slammar"
på putsen, vilket går fortare än ovanstående
metod, men man får då en ojämnare yta som är
mycket svårare att hålla ren, samt att den upplevs
som "taggig" vid rappning.
Copyright
www.tenico.se
|